Blogg

Vatten, bara vanligt vatten

Vatten, bara vanligt vatten

Jag älskar verkligen vatten.

Min absoluta favoritdryck såväl varm som kall, med eller utan smakbärare som thé, svartvinbärssaft, Flickorna på Skärets jordgubbssaft eller egengjord flädersaft (tyvärr strök hela 2018:s årsproduktion med när frysarna la av efter Alfrida). Badar mer än gärna – nästan året om (vill ju inte vara den som badar sist i familjen när isen gått), fruset att åka skridskor på, vatten i stjärnformat att åka vida svängar i eller att staka sig fram på och en skön varm dusch efter ett träningspass är ju alldeles underbar.


Vi var som sagt snabba med att att tappa upp vatten men det skulle visa sig att det gärna kunde fått vara mycket mycket mycket mer . . .

Kärleken ligger nog i blodet; en av min farfars dagliga njutningsögonblick var när det fräscha kranvattnet nådde översta våningen så att han kunde få kallt gott glas dricksvatten att starta dagen med, pappa i sin tur jobbade med rent vatten i Roslagen och är ju inte mamma den som bangar för ett skönt bad. Åttioårig tjej som redan tagit sitt första dopp för säsongen.

Mamma, som också gillar vatten, med barnbarn som är lite mer tveksam till njutningen.

Det var därför lite extra spännande och utmanande att varken ha varmt eller kallt vatten i kranarna till följd av Alfridas härjningar.
Vi var som sagt snabba med att att tappa upp vatten men det skulle visa sig att det gärna kunde fått vara mycket mycket mycket mer vatten bara för att räcka till köksbestyren.


Multipurpose blev en annan gyllene regel


Jag har tidigare inte reflekterat över hur många gånger jag, utan att ens tänka på det, sätter igång vattenkranen i köket. Kallt vatten för att dricka, fylla vattenkokaren, bästa rengöraren av grötkastrullen, skölja av tomaterna osv. Varmt vatten för att diska fina brödkniven, skölja av händerna efter att ha öppnat paketet med ost, skölja av avokadon innan den klistrar på tallrikarna, skölja av svartvinbärssylten som kladdade på utsidan av burken och vidare på min högra tumme, skölja av apelsinen, få bort äggulan från äggkoppen osv. Och naturligtvis till en massa vatten som en del av matlagningen.

Hur gjorde vi för att hantera ett kök utan vatten i kranen: Först av allt så snålade vi, vilket skedde automatiskt när varje droppe måste hällas upp från en dunk. Multipurpose blev en annan gyllene regel – både när det gällde vatten och redskap, inget gick till spillo utan vi utforskat om det kunde användas till något ytterligare. Alla fick sitt eget set av bestick och mugg samt diskade dessa minimalt, ständigt gjordes en avvägning mellan vattenåtgång och hygien och vi använde handspriten. Inte så miljövänligt med vi hade en del engångstallrikar, -bestick som kom till användning. och diskade bara sådant som inte kunde vänta. Hårdprioritering skedde av vad som kunde diskas vid senare tillfälle. Tur nog så var det kallt så vi staplade en hel del disk i vår stora trälåda utomhus, som normalt används för källsortering. När vattnet väl kom tillbaka tio dagar senare fick diskmaskinen gå för högtryck.


det ska mycket till för att snö ska bli räddare i nöden.

Vi hade som sagt tur i oturen att vara i skärgården när vi blev rinnande-rent-vatten-lösa och kompletterade även färskvattnet med vatten från havet som vi värmde vilket fungerade. En annan av våra förhoppningar stod till den vita fina snön på backen. Men det ska mycket till för att snö ska bli räddare i nöden. Av en stor snöklump så blev det mycket lite vatten kvar. Inte undra på att stora snögubbar slutar som en liten ynka pöl. Väl hemma med fungerande el och internet så försökte jag kolla upp hur mycket vatten som snö innehåller men det varierar tydligen kraftigt mellan olika typer av snö. Den uppländska snön i januari 2019 var definitivt inte värd att spendera brännaren och bränsle på för att få vatten när havet var nära.

Känslan av rena händer blev något som vi alla kom att inse hur viktig liten detalj den är för vårt enkla välbefinnande även om ingen av oss i familjen är några städfanatiker eller Maria Kondo-frälsta (i alla fall inte än). Möjligen tycker några av de övriga familjemedlemmarna att jag tycker lite för mycket om när det är välstädat och jag får uppmaningar att lyssna på coola ibland kontroversiella professor Wold ”Sluta Städa!”

Jag hade tänkt att detta blogginlägg skulle handla om alla konsekvenser av att vara utan vatten men det blev en hel uppsats så det får helt enkelt bli mer om vatten framöver.

Nästa gång blir det nog lite om våra toalettäventyr – dock utan några osköna detaljer.

Till dess
Ha det gott
Helena



Har du frågor eller tips och tricks som du haft nytta av så maila gärna på info@kanklara.se

UTAN RADIOAPPARAT OCH GRANNAR SÅ FÖRSMÄKTAR VI PÅ DENNA Ö

Utan radioapparat och grannar så försmäktar vi på denna ö

Ibland så bara händer det.

Vi har förstås i familjen flera gånger pratat om att vi borde testa IRL hur vi klarar allt runt en mindre kris och inte enbart testa en sak i taget. Vi skulle ju åka hela gänget till vårt hus i Roslagen och stänga av elen. Men inte har vi tagit oss tid till fullskalig IRL-test. Alfridas framfart gjorde dock att vi blev så illa tvungna att klara oss ändå.

Träd som dragits upp från rötterna av stormen Alfrida

När stormen Alfrida var i antågande så kollade vi apparna ”SMHI Väder” och ”Krisinformation” innan vi satt kurs mot Roslagen. Vi uppfattade det som om en varning av den lägre graden utfärdats för området. Antingen tolkade vi informationen helt fel eller så var den lite missvisande – oavsett så borde vi, av alla, ha tänkt efter före. Vi som har tillgång till allt man kan önska sig om elen går. Men inte tog vi med oss nödvändiga prylar – för vi tänkte ju som vi alla – det kommer inte att hända oss – så vi tar det en annan dag.

När vi vaknade på morgonen den andra januari så hade mobilen erhållit ett flertal sms från Vattenfall om att elen som gick strax efter midnatt enligt det senaste meddelandet skulle vara tillbaka inom kort samma morgon. Tur nog så var det första vi gjorde att tappa upp en massa vatten, även om det senare skulle visa sig att det ändå gärna hade fått vara mycket mycket mycket mera vatten. 

Samma eftermiddag så kom plötsligt ytterligare ett sms fram från Vattenfall med besked om att elen skulle vara tillbaka nästa kväll. Detta visade sig att ringa överensstämmelse med verkligheten. En, nästan overklig, promenad på ön där säkert hundratals träd antingen vält eller knäckts fick oss att inse att det skulle ta många dagar innan vi hade elen tillbaka. Verkar otroligt nog som om ingen människa har kommit till skada.

Ingen el=ingen värme, inget ljus, ingen spis, inget vatten i kranen, ingen telefoni, inget internet (masterna ska år 2020 klara av att fungera en (1) timme vid strömavbrott i städer och fyra (4) timmar utanför storstäder, obs timmar inte dagar!) och toaletten går inte att spola med en knapptryckning. 

Efter att tappat upp vatten var vårt nästa fokus att försöka få relevant information om läget. 

Inte sjutton hade vi en av alla våra batteridrivna radioapparater med oss här ute. Hjälpte föga att vi förladdat, testat och hade full koll på vilka frekvenser som samhällsinformationen sänds på när vi inte tagit med någon av radio. Vi fick vackert krypa till korset och hålla oss uppdaterade via mer välutrustad bofasta grannar – tillsammans skrattade vi gott och kanske lite desillusionerat åt radions uppmaning till alla oss drabbade att gå på webben för mer information.

Hur tänkte nyhetsförmedlarna här? Internetmasterna hade slutat fungera för många timmar sedan. Mun-till-mun-metoden var den enda typ av kommunikation som fungerade utöver batteriradion.

Tur att vi har goa grannar och gissa om vi redan har tagit ut flera batteriradios till landet.

Hur gick det att klara andra utmaningar Alfrida ställde till med – till det återkommer jag.

Ha det gott
Helena


PS. Läste även att Mathias Dahlgren drabbades av Alfridas efterverkningar – kolla in hans upplevelser här https://silversociety.se/mathias-dahlgren-valkomnar-2019-stromavbrott/  DS.